Ämneshistoriken kunde dras väsentligt längre bakåt, till universitetets första tid då en tjänst fanns i historia litteraria, lärdomshistoria, under hela 1700-talet. En företrädare var Sven Lagerbring som 1748 gav ut den första läroboken på svenska i ämnet. Lärdomshistorikern var knuten till universitetsbiblioteket men tjänsten utvecklades till en estetik som omfattade litteratur och konst, som i sin tur delades 1919. 1948 ansökte Doktor Phil Erich Wittenberg om docentur i ämnet, vilket avslogs, sedan dröjde det alltså till 1966 och Lindborg som med tiden hedrades med professors namn. Ämnet har därefter gett plats för – med varierande tyngdpunkter – vetenskapernas och idéernas historia, bildningsbegrepp och kunskapsideal. 1990 tillträdde Gunnar Broberg en nyinrättad professur, som han upprätthöll till 2010, då han efterträddes av Thomas Kaiserfeld. Under större delen av sin verksamhet har ämnet haft sina lokaler i Lundagårdshuset, sedan i Palais d’ Ask, Kulturanatomen och vistas nu i LUX-komplexet. Framför allt på grundnivån har många läst ämnet, säkert ett par tusen studenter; ett drygt trettiotal doktorsavhandlingar har lagts fram, flertalet publicerade i någon av ämnets serier Ugglan resp. Minerva eller på förlag. Bland undervisande och forskande personal kan också nämnas Sven Eric Liedman, Svante Nordin, Hertha Hanson, Elisabeth Mansén, Viktoria Höög, Sten Högnäs, Rebecka Lettevall, Jakob Christensson, Jonas Hansson, David Dunér, Charlotte Christensen-Nugues, Fernando Flores, Gustav Holmberg, Håkan Håkansson, Kristiina Savin, Anna Tunlid, Monica Libell, Patrik Lundell, Jonnie Eriksson, Michael Azar, Andreas Hellerstedt. Med god uppslutning också från syskoninstitutioner gav jubileet den 20 maj nya krafter för kommande halvsekel. Text: Gunnar Broberg, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria.