Populärvetenskaplig beskrivning

Under 1900-talets inledande decennier genomfördes fältarbeten på den svenska landsbygden då äldre bebyggelse och byar dokumenterades på bild och i ord. Dessa dokumentationer ingick i ett större sammanhang, där ambitionen var att alla aspekter av en förmodat försvinnande allmogekultur skulle kartläggas, samlas in och arkiveras. By- och bebyggelsedokumentationerna utfördes av flera olika museer och arkivinstitutioner, med Nordiska museet som den stora aktören. Unga män som studerat ämnen som konsthistoria, nordiska språk, folklivsforskning och arkeologi, samt blivande arkitekter, fältarbetade under somrarna på den svenska landsbygden, där de tog sig fram med tåg och på cykel, så småningom också med bil. De dokumenterade både hela byar och enstaka byggnader genom att fotografera och göra uppmätningsritningar. Resultatet av dokumentationerna blev ett stort antal arkivakter med fotografier, ritningar och beskrivningar, som låg till grund för både vetenskapliga och populära publikationer liksom museiverksamhet. Fältarbetenas resultat kom under lång tid att prägla uppfattningen om den förindustriella epoken på svensk landsbygd tedde sig. Det tidiga 1900-talets etnologi framträder som en vetenskap där bildskapande liksom praktiskt arbete var väsentliga inslag.