Den etnologiska forskning som bedrivs vid Institutionen för kulturvetenskaper har två huvudinriktningar, som båda arbetar med såväl historiska som nutida perspektiv. Den ena inriktningen fokuserar på vardagslivets praktiker, det vill säga studiet av vad människor gör i sin vardag och hur sådana aktiviteter ligger till grund för olika tankemönster och värderingar i samhället. Inom detta område problematiserar etnologisk forskning hur vi kan förstå livet i Sverige både förr och nu. Hur organiserar människor sina liv? Vad har vi för vardagsrutiner och på vilka sätt hjälper de oss att skapa ordning i våra liv? Forskning inom detta område uppmärksammar dagliga företeelser och handlingar som vi tar för givna och kanske upplever som "normala". Etnologin undersöker hur sådana företeelser är förankrade i djupare och mer komplexa kulturella mönster och gör oss därmed uppmärksamma på hur bräckliga dessa uppfattningar om "det normala" kan vara i vissa kontexter och hur svårföränderliga de kan vara i andra. Denna forskning berör allt från vad vi dagdrömmer om och vilka föreställningar vi har om den mat vi äter till vad det är som styr människors val av namn till sina barn och sätt att fira livets högtider med vänner och släktingar. Forskningen om vardagslivets praktiker visar, med andra ord, att mycket av det som vi tar för givet i vardagen är av oerhört stor betydelse för oss. Och den forskning vi bedriver inom etnologi syftar därmed till att belysa och öka vår förståelse för den dynamiska kraft som ligger i det vardagliga. Den andra huvudinriktningen som vi lundaetnologer arbetar med fokuserar på studiet av olika former av kulturmöten och vad som händer i mötet mellan olika människor, grupper av människor, och kulturbundna trender/tendenser. Denna forskning inriktas på aspekter som nationell och etnisk tillhörighet, socioekonomisk bakgrund, ålder, genus och könsroller som påverkar hur olika människor förstår sin omvärld, sin plats i tillvaron och sina möjliga handlingsutrymmen i vardagen. Den inriktas också på kulturbundna företeelser och processer som finns eller har funnits i samhället. Hur kan vi förstå uppkomsten av den nya ekonomin eller upplevelseekonomin som en del av det postindustriella samhället och som ett möte mellan ekonomiska och kulturella processer? Hur kan vi förstå våld som en kulturyttring? På vilka sätt har våra uppfattningar om psykisk och fysisk hälsa förändrats över tid och hur påverkar det vår syn på kropp och själ idag? Inom ramarna för dessa två sammanflätade inriktningar (Vardagens praktiker och Kulturmöten) är den etnologiska forskningen i Lund uppdelad i fyra tematiska områden.

1. Kultur, Kropp och Hälsa:
   Här ingår forskning om organ trafficking, xenotransplantation, barndiabetes, stroke och degenerativa sjukdomar, barnfetma, psykisk ohälsa, Parkinsons och Huntingtons sjukdomar.
2. Kultur, Ekonomi och Upplevelseindustri:
   Här ingår forskning om turism, resande, datorspel, kulturarv, spaanläggningar, mat och måltider.
3. Kulturarv och historiebruk:
   Här ingår studier av hur kulturarv produceras, politiseras och används i skapandet av kollektiva identiteter.
4. Kulturell identitet:
   Här ingår forskning om namn, genus, etnicitet, nationella identiteter, och våldshandlingar.