Avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet har en bred forskningsprofil, som täcker stora delar av ämnets forskningsområde: filosofiska, religiösa och politiska idéers historia, teknikens, medicinens, vetenskapens och kunskapens historia. Den är sedan länge en etablerad stark forskningsmiljö särskilt inom tidigmodern idéhistoria, samt vetenskapens och filosofins historia.

Den äldrehistoriska forskningen i Lund behandlar medeltida rättshistoria, tidigmodern lärdoms- och kulturhistoria, samt vetenskapens, medicinens och teknikens idéhistoria. Den vetenskapshistoriska forskningen, som på flera sätt sluter an till det etablerade tvärvetenskapliga forskningsfältet Science and Technology Studies, har utvecklat en särskilt stark forskningsprofil vad gäller livsvetenskapernas, biologins och medicinens idéhistoria, från 1700-talets medicin och naturalhistoria till 1900-talets genetik och evolutionsbiologi. På senare tid har även miljöhistoria utvecklats som ett starkt forskningsfält inom avdelningen. Till detta kommer även forskning om human- och samhällsvetenskapernas historia under 1900-talet. Den filosofihistoriska forskningen berör särskilt 1800- och 1900-talens filosofi. Ett framträdande forskningsområde är bland annat historiefilosofins historia.

Forskare vid avdelningen bedriver även forskning inom politisk och global idéhistoria, känslornas och framtidens idéhistoria, samt har utvecklat kognitiv historia som studiet av tänkandets historia med inspiration från kognitionsvetenskap och kognitiv semiotik. Begreppshistoriska angreppssätt utgör därtill något av ett profilområde inom avdelningen. Sedan länge har avdelningen etablerade tvärvetenskapliga forskningssamarbeten, inte bara inom det humanvetenskapliga forskningsområdet, som exempelvis bok- och bibliotekshistoria, historia, klassiska språk och semiotik, utan även med forskare från andra fakulteter som teologi, naturvetenskap (astronomi, biologi, ekologi och kemi) och medicin. Dessa samarbeten sker inte minst inom mångvetenskapliga forskningsfält som medicinsk humaniora, miljöhumaniora och rymdhumaniora.

Forskningen i idé- och lärdomshistoria betonar i allmänhet kontextens betydelse – idéernas placering i tid och rum – för förståelse och tolkning av olika historiska företeelser. Inom ämnet utforskas hur religiösa, filosofiska, politiska och vetenskapliga idéer samverkar med samhälleliga förändringar, hur idéer och kunskap har skapats, förmedlats, mottagits och förändrats genom historien.