Internationellt motsvaras svensk idé- och lärdomshistoria av flera olika forskningsinriktningar. Idé- och lärdomshistoria i Lund har således en förhållandevis bred forskningsprofil. Här finns en framgångsrik äldrehistorisk inriktning. Vidare finns här en sedan länge etablerad stark filosofihistorisk tradition och en senare inriktning mot begreppshistoria. Till detta kommer flera forskares intresse för teknik- och vetenskapshistoria liksom medicinhistoria. Äldrehistorisk forskning ansluter främst till det kulturhistoriskt breda fältet ”early modern studies” som inbegriper konsthistoria, musikhistoria, litteraturhistoria, vetenskapshistoria m.m. Den filosofihistoriska forskningen ansluter bara delvis till det som i anglosaxisk språkdräkt ibland kallas ”intellectual history” och har fått en allt starkare inriktning mot begreppshistoria, ”history of concepts”. De idé- och lärdomshistoriska delarna som vetter åt det teknik- och vetenskapshistoriska fältet ingår internationellt i ämnet ”history of science and technology” som ansluter väl till det breda tvärvetenskapliga fältet som etablerats under beteckningen ”Science and Technology Studies (STS)”. Dessa olika inriktningar inom idé- och lärdomshistoria i Lund samverkar väl och har gemensamma utgångspunkter i intresset för kulturhistoriska perspektiv, något som innebär att de historiska analyserna utgår från relevanta idémässiga och kulturella sammanhang. Kontextens betydelse för förståelse och tolkning av olika historiska företeelser har alltid hyllats inom svensk idé- och lärdomshistoria. Det fungerar också som ett sammanbindande kitt mellan olika intressen och inriktningar som ryms inom den idé- och lärdomshistoriska forskningsmiljön vid Lunds universitet. Samtidigt innebär de olika tyngdpunkterna att idé- och lärdomshistoriker ofta och gärna samverkar med forskare från andra ämnen och fakulteter, i Lund exempelvis inom medicin med medicinhistoria, inom naturvetenskap med astronomi och inom LTH med informationsteknik. Till dessa inriktningar kommer nyare intresse bland idé- och lärdomshistoriker i Lund för känslornas historia och det som kommit att kallas kognitiv historia, två inriktningar som undersöker de historiska förutsättningarna för upplevelser av omvärlden och andra människor från olika perspektiv. Båda dessa fält har upparbetats tillsammans med forskare inom andra ämnesområden, historia respektive kognitionsvetenskap och semiotik. Ett annat exempel är det som kan kallas objektens idéhistoria som utgår från människans umgänge med artefakter snarare än hennes förståelse av dem, ett forskningsområde som kan sorteras in under det samlande begreppet posthumanism.