Han kuggade första tentan, men lockades av förståelsen för hur olika medier fungerar, samspelar och påverkar användarna. Med teknik och spel i bakfickan har Hassan Taher knutit ihop en egen säck med utlandserfarenheter och bred kunskap som har öppnat dörrar och känns framtidssäkrade. Nu står han snart inför valet att doktorera eller börja jobba.

Hassan Taher flyttade från Uppsala till Malmö när han var 13 år. Teknikintresset och datorer har funnits där länge, liksom ett intresse för film, spel, böcker och serietidningar. Det blev teknik och media på gymnasiet och sedan följde datorteknik, spelutveckling och film på Malmö universitet. 

– Men jag kände att programmering inte var något för mig, samtidigt gillar jag den kreativa biten – hur det fungerar, hur vi får folk att tänka och känna olika saker när de spelar spel. Jag läste spelutveckling på Malmö universitet. 2014/2015. Superkul! Spel är ju ett brett begrepp!

– När jag hade gjort alla de här delarna kände jag att det måste gå att kombinera bitarna till något. Jag hade teknikbiten och mediabitarna men förstod inte sammanhanget. Jag behövde något som kunde knyta ihop allt det jag kan och få ihop något konkret.
– Jag behövde något annat och tänkte antingen Köpenhamn eller Lund, Nära men annorlunda. 

Vad det naturligt för dig att söka dig till LU?

– Att det blev Lund beror nog på att programmen som jag såg lockade och upplägget, det kändes enklare. Att förstå hur olika medier samspelar. Sambanden kändes intressanta och det hängde ihop med det jag pluggade innan, på ett teoretiskt sätt. Framtiden, AI, hur människor påverkas. Jag ville inte låsa mig vid tre år i Köpenhamn. 

– Samtidigt ville jag ju också ha revansch för den där första kursen som jag fejlade.

Du kuggade alltså?

– Ja, kursen The Aesthetics of Popular Culture (populärkulturens estetik). Det var den första kurs jag läste vid sidan om spelutveckling. Det gick inte så bra. Jag förstod nästan ingenting och kände mig väldigt out of place. Ok jag fejlade totalt, fick IG på kursen men kände att det fanns något – och istället för att ge upp sökte jag till grundkursen i Intermediala studier. 

– Grundkursen var superkul, väldigt intressant och vi hade ofta diskussioner med lärarna som var engagerade och lyssnade på oss. Det gav mig en möjlighet att förstå hur alla sakerna jag läst innan fungerar – och det kändes äntligen som att jag kunde knyta ihop säcken.

Efter fortsättningskursen valde Hassan ett utbytesår i Amsterdam som är framstående inom digitala medier. Ett perfekt tillägg till paketet. Det blev kurser i film, konst, sociala medier och spel.

Ett år utomlands – hur fick du nys om den möjligheten?

– Tankarna om att plugga utomlands fanns redan i gymnasiet då jag träffade utbytesstudenter. Jag snappade upp att universitet verkligen gillar utbyten. 2016 hade LU föreläsningar om utbytesstudier på AF-borgen – jag fick inspiration och extra information från tidigare studenter som varit utomlands och studievägledarna som var helt avgörande. 
–Jag tänkte: Nu gör jag det här!

Hassan menar att utbytesstudier innebar en helt annan erfarenhet än att plugga hemma och att universitetet belönade honom när han kom hem genom att han exempelvis fick ett extrajobb på externa relationer där han tog hand om utbytesstudenter i ett par år.

– En superkul erfarenhet samtidigt som jag gjorde mitt examensarbete om spel och historia. 

Varför just intermediala studier?

– Kommer du från samma bakgrund som jag och har samma intressen? Då får du ett underlag för att förstå hur saker hänger ihop och fungerar som många spelutvecklare saknar. Hur du kombinerar olika medier, eller vad som händer när en bok kommer ut på nätet istället för i bokform – hur påverkar det dig? Det är sådant vi läser.

Vilken var favoritkursen?

– Förutom examensarbetet var det digitala medier – den baserades på det jag hade med mig sedan innan. Med spel och sociala medier med mera.

Vad gör du idag – och hur har det hjälpt dig att studera programmet?

– Idag är jag gästföreläsare på intermediala studier, bland annat på kursen Reklamens retorik i moderna medier. Det har blivit ganska många gånger nu, alltid jättekul. Förra året skrev jag ett masterprojekt med en forskningsgrupp på Malmö universitet i samarbete med Malmö museer om hur digitala workshops kan hjälpa museer i framtiden. Att använda digitala objekt istället för objekten på plats. Hela projektet pågick under pandemin så det var väldigt improviserat.

– Projektet fortsatte och vi har skrivit flera artiklar i gruppen. Nu har vi presenterat arbetet och skrivit några kapitel i en norsk bok som är på väg. Jag har en annan bakgrund än de andra i forskargruppen. Jag är student i två månader till, de är forskare men ser mig som en jämlik, det har hjälpt mig på många sätt.

Nu är Hassan på Malmö universitet där han slutför en master inom mediateknik som han ser som en naturlig fortsättning på intermediala studier.

– Jag har en magister sedan tidigare och kommer nu under hösten slutföra mitt sista projekt inom masterprogrammet. Vi kommer att jobba med ett stort danskt företag inom plantbaserade proteiner och enzymer som har en massa data och frågeställningar. Vi ska skapa en rapport och presentera den för dem. Det blir nog mitt slutprojekt och sedan är jag förhoppningsvis klar.

Nu finns tankarna på att börja jobba eller avlägga en doktorsexamen.

– Jag har en kandidat, en magister, en master, ett antal artiklar och ett forskningsprojekt. Jag har mer att stå för, att visa upp nu som PhD-kandidat. Min back up-plan är att jobba inom mediasektorn – utanför den akademiska världen.

Text: Anders Örtegren