Ylva Brännström – projektledare för pedagogik på Malmö konsthall

Vad drömde du om att bli som liten?
Under en period av min uppväxt sa jag att jag ville bli konstnär, författare och uppfinnare, och det finns delar av alla tre i mitt jobb idag! Det är ett väldigt omväxlande och kreativt jobb: jag skriver och pratar om konst, hittar på och planerar workshops och programverksamhet, och löser olika problem i förhållande till våra olika verksamheter tillsammans med mina kollegor.

Var det en självklarhet att du skulle studera vidare efter gymnasiet?
Ja. Däremot var det inte alls självklart att jag skulle studera humaniora.

Hur var första dagen som ny student?
Det var relativt längesen nu, men jag misstänker att jag var exalterad och nervös. Jag älskar att lära mig saker, och älskar faktiskt att vara student. Jag har fortsatt att läsa kurser på deltid, distans, intensivkurser på somrarna osv. Den där entusiasmen inför en ny hösttermin har jag fortfarande kvar!

Varför valde du att studera konsthistoria?
Jag läste kulturvetenskap min första termin på universitetet, där flera olika konstarter behandlas. Det som fascinerade mig mest var konsten, som jag i det läget inte hade några nycklar eller referensramar till. Därför valde jag att även studera konstvetenskap, som det hette då.

Skulle du rekommendera andra att läsa konsthistoria? Varför?
Jag slås ofta i mitt arbete av hur bildilliterata många är. Att granska en text kritiskt är något vi tränas i, men att förstå hur bilder fungerar, hur de påverkar oss och hur de används i vår mycket bildtäta kultur är betydligt svårare.

Vad fick du lära dig? – Något som var extra bra?
Just den där förståelsen för hur bilder fungerar och påverkar oss var en aha-upplevelse för mig.

Hur såg en typisk dag som student ut?
Jag läste ofta flera kurser samtidigt, så ibland hade jag dubbla föreläsningar, kanske konstföreläsning på förmiddagen och filosofi på eftermiddagen. Mycket tid gick åt till att snoka reda på kurslitteratur på olika bibliotek. En hel del dagtids-TV konsumerades, och motsvarande mängd nattplugg.

Har du något bra tips på studieteknik?
Försök att inte missa föreläsningar, och när det gäller konsthistoria: se så mycket utställningar som möjligt. Det är genom att kolla på konst som man lär sig.

Hur har du kunnat använda dina studier i yrkeslivet?
Mina studier är absolut nödvändiga för mitt arbete. Kanske inte varenda akademisk poäng jag har tagit, eller varje bok jag har läst, men den förståelse jag har byggt upp för konsthistoria, kulturhistoria, kulturanalys. Naturligtvis läser jag in mig på varje enskild utställning vi har, men det går inte att arbeta med konst utan att ha både en bred kunskap och en djup förståelse.

Varför är det bra att studera humanistiska ämnen?
Förutom att det är nödvändigt för att kunna jobba med kultur, så är det ett sätt att förstå världen, andra människor, och sig själv. När jag går på en konstutställning gör jag inte det för att ”lära mig” något, men för att få en upplevelse som på samma gång kan vara högst subjektiv och på något sätt allmänmänsklig.

Vad skulle du rekommendera blivande studenter att tänka på när de väljer sin utbildning?
Klichén att göra något man gillar stämmer såklart, men kanske också att välja något man har fallenhet för. Man kan bemästra det mesta med hårt arbete, men det blir betydligt roligare om man märker att man gör framsteg.

Om du har gjort det: Hur fungerade det att kombinera olika ämnen till en examen?
Det fungerar utmärkt. Olika ämnen kompletterar varandra, belyser samma problem ur olika vinklar.

Har du gjort några utlandsstudier? Var? Varför? Vad gav det dig?
Jag studerade ett halvår på Islands universitet i Reykjavik. Det var till stor del en slump att det blev just Reykjavik, jag hade egentligen tänkt åka till Paris och titta på konst och lära mig franska bättre. Det blev istället filosofi och samtidskonst på Island, och det var lika bra! Oavsett vart man åker är utlandsstudier ett sätt att utmana sig själv, utvecklas och lära känna människor från hela världen. Det, snarare än den där kursen i miljöetik, är vad jag tog med mig från det halvåret.

Hade du någon praktik? Var? Hur länge? Vad gav det dig?
Jag praktiserade på utställningsavdelningen på Dunkers kulturhus ett par månader, och det gav mig första insikten i hur det är att jobba med konst. Ovärderligt!

Hur var studentlivet som humanist?
Troligtvis mindre uppstyrt än för teknologerna, men Lund som studentstad har ju så mycket att erbjuda. Hur tog du klivet över till yrkeslivet efter examen? Hur har ditt yrkesliv förändrats för att du ska vara där du är nu?
Jag befarade ett tag att jag skulle bli den eviga studenten, men jag fasades över till arbetslivet när jag flyttade till Stockholm och insåg att studiemedlet inte räckte så långt där. Mitt första jobb var som guide på de kungliga slotten, Drottningholms slott och Tullgarns slott. Många jag möter i museivärlden idag har börjat sin bana där, det är en bra ”plantskola”. Jag hatade att prata inför folk när jag började där (det sa jag såklart inte på jobbintervjun), och jag gillar verkligen inte barocken, men det var en viktig jobberfarenhet. Efter en säsong där gick jag till en fast anställning på Bonniers Konsthall som ansvarig värd, och sedan vidare till konstpedagog på Mjellby Konstmuseum.

Vad gör du en dag på jobbet?
En dag på jobbet kan se väldigt olika ut beroende på vilken fas vi är i. Det är det jag gillar med mitt jobb! Det är dagar med mailande, skrivande, planerande, möten, varvat med dagar med workshops och samtal om konst, och dagar med utställningsbyte då vi hanterar konst och bygger utställningar.   

Vad är ditt framgångsrecept?
Våga chansa, var nyfiken, och håll möjligheterna öppna. Många av mina erfarenheter beror på tillfälligheter. Ibland kan en rigorös plan och en tydlig målbild skymma sikten för oväntade möjligheter.