Stefan Benjaminsson, bokhistoria

– För några år sedan började jag läsa bokhistoria. Det är ett ämne som intresserar mig och studierna är även givande för mig i min yrkesroll. Att det är distansutbildning och framför allt att kurserna ges på halvfart gör att det går bra att kombinera studier med arbete, säger Stefan.

Han funderade redan tidigare på studier i bokhistoria, men det var först när utbildningen lades om till distansundervisning som det blev praktiskt möjligt. Han upplever att studier på distans fungerar väldigt bra.
– Vi har textbaserade föreläsningar och i varje delkurs ingår instuderingsfrågor till de texter vi ska läsa. Egna studier ackompanjeras av diskussionsforum där studenterna diskuterar vissa aspekter av litteraturen och sedan examineras kurserna genom hemtentor. Fortsättningskursen som jag läser just nu avslutas med en uppsats.

Stefan jobbar som universitetsbibliotekarie vid Göteborgs universitet och mer specifikt som katalogisatör.
– Min huvuduppgift är att katalogisera våra äldre samlingar och specialsamlingar. Att vara katalogisatör innebär att bibliografiskt beskriva en bok och föra in uppgifterna i ett system för att göra boken sökbar. Innan en bok är katalogiserad är den osynlig. Först när den finns i systemet kan man söka efter den och ta del av dess innehåll. I de äldre samlingarna har vi många böcker som inte är katalogiserade digitalt och då måste man bläddra i en kortkatalog för att hitta dem. Ur ett samlingsperspektiv är det ett viktigt jobb att göra böckerna synliga digitalt.

På Göteborgs universitetsbibliotek finns det många specialsamlingar. Ofta är det en privatperson som har donerat en egen samling av böcker och material som har med ett visst ämne att göra.
– Vi har till exempel en gammal donerad samling med material om Göteborg och Bohuslän, vi har ett gammalt skolbibliotek som innehåller material från 1400-talet fram till 1900 och vi har även en magisamling som innehåller trolleriböcker. På de stora biblioteken är det relativt vanligt med denna typ av samlingar av donerat material. Vi har i den humanistiska delen av universitetsbiblioteket, där jag jobbar, 35 sådana specialsamlingar, berättar Stefan.

I arbetet med katalogisering av äldre samlingar upplever han att han har stor nytta av den bokhistoriska kompetensen.
– Kunskaper i bokhistoria bidrar till min förståelse för vad vi har i våra samlingar och jag kan i förlängningen göra ett bättre jobb. Jag läser bokhistoria främst på grund av eget intresse, men jag förstår mitt arbete bättre genom studierna och jag kan föra in en del av det jag lärt mig i mitt arbete som universitetsbibliotekarie.

Så varför är då bokhistoria så intressant?
– Jag har alltid varit intresserad av böcker, ända sen jag lärde mig läsa. Men mest intressant har varit att läsa om hur böcker, eller rättare sagt boktryck och tryckkonsten över huvud taget, har samverkat med övriga utvecklingen av samhället. Hur påverkade till exempel den vetenskapliga kommunikationen samhället, det vill säga att man började kunna mångfaldiga texter och sprida vetenskapliga upptäckter på ett helt nytt sätt. I och med boktryckarkonsten blev det ju betydligt enklare att nå ut och det nya sättet att kommunicera på påverkade ju samhället i övrigt, ungefär som när internet kom i vår tid.

Stefan rekommenderar fler som arbetar inom bibliotek, med stora och äldre samlingar, att läsa bokhistoria för att få mer kunskap om det material som hanteras. 
– Genom studier i bokhistoria får man större förståelse för vad man har för material. Mycket av det vi läser är ren historia, men vi utgår från boktryckarkonsten. Är man historiskt intresserad och vill ha förståelse för kommunikationsprocesser så är det intressant att läsa bokhistoria.